Förebygga fallskador

All form av rörelse kan påverka din hälsa positivt. Varje steg och varje extra rörelse har betydelse. Du som tränar och rör på dig kan behålla mer styrka, rörlighet, smidighet och balans.

Var fysiskt aktiv i vardagen. De flesta mår bättre både fysiskt och psykiskt av att träna och röra sig i vardagen. Det finns många tillfällen att vara fysiskt aktiv, till exempel trädgårdsarbete, hänga tvätt eller städa. Behöver du hjälpmedel för att kunna vara fysiskt aktiv så kontaktar du sjukgymnast eller arbetsterapeut.

Skapa nya vanor där fysisk aktivitet ingår. Försök att skapa dig en ny vana som du tror att du kan trivas med. Det kan vara att gå uppför i trappor i stället för att ta hissen. Du som har svårt att sitta eller stå kan träna när du ligger ner. Då kan du till exempel träna genom att lyfta, böja och sträcka olika kroppsdelar.

Balansträning. Balansträning har stor betydelse för att minska risken för fall. Mycket ska samspela för en god balans: balansorganen i örat, känseln i huden och funktionen i leder och muskler. Fysisk aktivitet förbättrar dessa förmågor.

Det är aldrig för sent att börja träna. Det spelar ingen roll om du är 80 år eller 30 år när du börjar träna, det är aldrig för sent att börja. Du som är i 80-årsåldern kan öka din kondition och muskelstyrka med mellan 50 procent och drygt 100 procent. Det finns ingen åldersgrupp som har så god nytta av att styrketräna som åldersgruppen 70 år och äldre.

Allmänt

• Ta bort mattor eller lägg halkskydd under dem.
• Se till att sladdar inte ligger löst på golvet.
• Ta bort höga trösklar och möblera så att du tar dig fram lätt.
• Saker som du använder ofta har du nära till hands, exempelvis mobiltelefon.
• Ha tillräcklig belysning och tänd gärna en nattlampa.
• Ta hjälp med att byta glödlampor, fönstertvätt eller hänga upp gardiner.
• Kontrollera syn och hörsel en gång varje år.
  

Hall

• Sitt ner när du tar på och av dina skor.

Sovrum

• Ha en lampa bredvid sängen som du lätt kan tända.
• Sitt kvar en stund på sängkanten innan du stiger upp.
• Sitt ner när du tar av och på dina kläder.

Badrum

• Ha halkskydd i duschen/badkaret och handtag på väggen.
• Sitt ner på en duschpall eller duschbräda när du duschar.
• Använd en halkfri matta att kliva ut på efter dusch/bad.

Kök

• Placera köksredskap som du använder ofta så du når dem utan stol eller stege.

Trappor

• Ha en stadig ledstång och halkskydd på trappstegen.

Goda matvanor kan minska risken för att falla. Vi behöver dagligen få i oss fett, kolhydrater samt proteiner. Om portionen blir liten behöver du generellt äta mat med en högre andel fett och proteiner. Se till att äta regelbundet.

Tänk på att få med alla näringsämnen. Tallriksmodellen är ett hjälpmedel du kan använda dig av för att få med protein, fett och kolhydrater.

Du kan behöva äta mer protein. Minska mängden kolhydrater (ris, potatis eller grönsaker) på tallriken om portionen blir för stor.

Dryck. Välj en måltidsdryck som både ger energi och näring om du har problem att äta tillräckligt.

Var uppmärksam på din kropp. Bra balans och muskler minskar risken för fall. Går du ner i vikt, kan det vara risk för att du tappar muskelmassa.

Var uppmärksam på smaken. Vissa mediciner kan ge sämre aptit och bieffekter som muntorrhet, illamående, yrsel och magont. Prata med vårdpersonal om det händer.

Aptit och uppläggning. Mat med olika färger ser trevligt ut på tallriken och ökar matlusten.

Vissa mediciner, bland annat läkemedel mot depression och sömnsvårigheter, kan bidra till ökad fallrisk. Därför är det viktigt att du vet hur dina mediciner fungerar – dels var för sig, dels i kombination med varandra.

Berätta alltid för din läkare om vilka mediciner du tar om du har ramlat.

Var lyhörd och notera själv vad dina läkemedel har för effekt. Försök att se sambanden mellan när du började med en särskild medicin och om du efter en tid upplever att du blir yr eller känner dig ostadig. Ta i så fall kontakt med din läkare igen och berätta det.

Fem frågor att ställa vid läkarbesöket

1. Varför får jag/min anhöriga den här medicinen?
2. Behöver jag/min anhöriga fortsätta att ta den?
3. Finns det något alternativ?
4. Hur länge ska jag/min anhöriga ha den här behandlingen? Är den livslång?
5. Finns det några biverkningar, oönskade effekter som jag/min anhöriga borde vara uppmärksam på?