Tätortsnära natur och parkmiljöer

Den tätortsnära naturen är av stor betydelse för den biologiska mångfalden och för invånarnas möjlighet till rekreation. Närhet till en park eller ett grönområde är något som många värdesätter högt.

Stig i skog med vitsippor.

Den tätortsnära naturen kan beskrivas som mark som är planlagd som natur- eller parkmark och men även annan natur som ligger i direkt anslutning till tätorten. Kommunen sköter inte den tätortsnära naturen som produktionsskog utan här prioriteras den biologiska mångfalden och rekreation och friluftsliv.

Skötsel av tätortsnära skogar

Den skog som ägs av Mora kommun förvaltas av Teknik- och serviceförvaltningen, detta gäller både den tätortsnära skogen och övrig skogsmark.

De tätortsnära skogarna används i stor utsträckning för rekreation, friluftsliv, lek och utgör livsmiljö för många växt- och djurarter. Syftet med de tätortsnära skogarna är därför inte för produktion utan de åtgärder som sker syftar till att gynna rekreation och/eller naturvärden. För att naturvärdena i kommunens tätortsnära skogar ska kunna bevaras och utvecklas krävs relevanta skötselåtgärder. Insatserna kan skifta, men huvudinriktningarna är antingen orördhet eller någon typ av skötsel för att gynna rekreation och/eller naturvärden.

Den tätortsnära skogen har generellt en högre andel lövträd jämfört med produktionsskogen. I den tätortsnära lövskogen är endast mindre åtgärder aktuella. För att gynna naturvärdena kan det vara aktuellt att gallra bort gran, frihugga gamla träd eller gynna vissa trädslag, såsom sälg, rönn, hägg, asp, lönn eller ek.

Där tät växtlighet sparas skapas skydd och boplatser för fåglar och småkryp. Skog som inte röjs kan dock ofta upplevas som ovårdad och därmed mindre attraktiv som rekreationsskog. För att gynna de rekreativa värdena kan det därför ibland behövas viss gallring för att exempelvis hålla stigar fria eller glesa ut områden för genomsikt. Vid sådan röjning sparas normalt bärande och blommande träd och buskar.

Barrskog

Den tätortsnära barrskogen i Mora består framför allt av tall. Där ren granskog finns lämnas den normalt för fri utveckling. För att gynna naturvärdena och de rekreativa värdena i tallskogen krävs en kombination av fri utveckling och utglesning. Där yngre tallskog lämnas orörd kommer en självgallring ske där de svagare träden dör på sikt. För naturvården är denna process värdefull eftersom den skapar död ved, vilket är en avgörande livsmiljö för många insekter, svampar och fåglar.

I den äldre tallskogen behövs ofta åtgärder för att främja naturvård och rekreation. Tallskogen är brandberoende och frånvaron av skogsbränder leder till att granen tar över, vilket gör tallskogen tät och mörk. Därför kan röjning av gran behövas för att återställa den ljusa, öppna karaktären som många arter kräver. Gamla, grova tallar (naturvärdesträd) kan behöva friställas genom att konkurrerande träd runt omkring dem tas bort.

Att spara högstubbar och skapa faunadepåer är en del av Mora kommuns naturvårdsarbete. Åtgärderna hjälper vedlevande arter att överleva.

Det går att ta hand om gamla döda träd så att vi undviker skador samtidigt som hotade arter gynnas. Två möjligheter är det som kallas högstubbar och faunadepåer. De förekommer på kommunens mark, i till exempel parker och naturreservat.

Högstubbar skapas då man kapar stora grenar och delar av kronan. Då kan stammen stå kvar utan att någon riskerar att komma till skada. Det är ett alternativ när större träd behöver tas ned för att inte utgöra fara för människor eller bebyggelse.

Faunadepåer består av flera grenar eller någon stam på marken för liknande effekt. Helst ska högstubbar och faunadepåer göras på en solig plats.

Högstubbar och faunadepåer hjälper stadens vedlevande arter att överleva. Veden kommer sakta murkna och bli mat och husrum till insekter. Större håligheter kan fåglar och fladdermöss bo i. Död murken ved är livsnödvändigt för mossor, lavar, djur och svampar.

En man i en orange tröja arbetar i ett träd.

Kvarlämnat ris vid röjning eller avverkning

Ris som uppkommit vid röjning eller avverkning lämnas normalt kvar på platsen eller dras ihop i högar. Material som lämnas utgör en viktig del av naturmiljön som skydd för smådjur och för att slutligen förmultna på plats.

En annan aspekt med att lämna kvar material vid röjning är lekvärden. Genom att låta bli att städa för mycket i de tätortsnära skogarna gynnas barns möjligheter att leka naturligt. Kvistar och grenar kan användas för att bygga kojor eller skapa egna vägar i buskarna, vilket ökar områdenas attraktionskraft för lek och utforskande.

Döda träd som står eller ligger i skogen utgör en viktig del av naturmiljön. Dessa lämnas kvar så att de kan förmultna på plats och därmed bidra till den biologiska mångfalden i området. Död ved lockar bland annat många insekter, som i sin tur lockar fåglar och andra djur.

Död ved i vattenmiljöer skapar viktiga livsmiljöer för fiskar, insekter och andra vattenlevande organismer, samtidigt som den bidrar till ökad biologisk mångfald, naturlig vattenrening och en mer varierad och stabil vattenmiljö.

Trygghet

Trygghetsfrågan i de tätortsnära skogarna är viktig. Längs med gång- och cykelvägar samt en del större stigar genomförs därför glesande röjning för att öka sikten och trygghetskänslan. Att ta bort all vegetation i anslutning till vägar och stigar är dock sällan en bra idé då det bidrar till kraftigt slyuppslag.

Riskträd som utgör en fara för omgivningen behöver omhändertas. Om träd behöver fällas lämnas de kvar på plats alternativt flyttas till lämplig plats i närheten.

Skog som störningsskydd

Skog och tät vegetation kan till viss del fungera bullerdämpande genom att absorbera, avböja och sprida ljudvågor. Även skogen i sig kan ha en indirekt påverkan på ljudet genom att vinden påverkas och fågelsång, prasslande löv eller porlande bäckar maskerar bullret så att det upplevs mindre störande. För att fungera effektivt som bullerskydd krävs dock en tät och relativt bred ridå av träd och buskar. Röjning undviks därför normalt i skog eller skogsdungar som kan ha en viktig bulldämpande funktion.

Träd i skog och parkmiljö.

Träd vid gator och i parker

Park- och gatuträd är centrala för stadsmiljöns ekosystem och välbefinnande. De förbättrar luftkvaliteten, dämpar buller, skapar skugga och gynnar den biologiska mångfalden.

Gatu- och parkträd är de träd som växer i anslutning till en gata eller i en park och det har i de flesta fall planterats. Mora kommun har låtit inventera träden i centrum och informationen återfinns i en kartbas, med information om bland annat art, planteringsår med mera.

När ett träd blir sjukt eller skadat byts det som regel ut mot ett nytt. På vissa platser kan det vara svårt att ersätta ett träd och då kanske man väljer att plantera det på en annan plats i stället. Nyplanterade träd behöver intensiv skötsel, vilket kräver mycket resurser.

Kommunens gatu- och parkträd är värdefulla och därför vill vi värna om dem. Det är inte tillåtet att ta ned ett träd eller skada dess krona eller rotsystem, vare sig i kommunens parker eller skogar.

Publicerad: 30 september 2026
Senast uppdaterad: 30 september 2026